Herregud

Jag är själv med barnen denna vecka då J är bortrest på jobb, och som ett brev på posten så blev minstingen sjuk. Och vi snackar rejält sjuk. Från ingenstans så fick han 39.9 och det höll i sig ett dygn där han VÄGRADE äta och dricka. Jag kämpade på med alvedon och Ipren men febern vägrade gå ner, jag tvingade i honom vätskeersättning med medicinspruta var femte minut men han blev bara slöare och slöare. Så sent tisdag kväll var det bara att bege sig till barnakuten och spendera natten där. Under timmarna där fick han även krupp och konstaterad öroninflammation med ett virus i luftrören. Herregud vad tapper han var. Och herregud vad trött jag var när jag körde hemåt vid 03. Och blev omåttligt provocerad av att se människor ute och vakna när man kan SOVA! Småbarnsförälderns största fokus…
I alla fall, febern har börjat ge sig och i natt sov vi sittande i min säng med ac:n på. Och idag dricker han och äter liiite. Är så tacksam!
Är det inte typiskt att sånt händer när J är borta? Men vi har kämpat på och klarat det finemang. Bara föräldrar förstår hur mycket jobb det är att vara själv med sjuka barn med vätskebrist. Mors dag borde vara ALLA dagar.

 

2 kommentarer

  1. Förstår dig precis! Om någon hade berättat om allt man ska klara av som mamma så hade jag tvivlat starkt på att jag skulle lyckas. På nått sätt så fixar man det ändå varje gång.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *